Sömnlöshet och illamående

Så sitter man här framför datorn inatt och kan inte sova. Var hos doktorn i onsdags och hon konstaterade att jag lider av en depression. Skönt att veta att det inte är nåt allvarligare fel på en.*s* Nä men allvarligt talat så lider ungefär 5% av sveriges befolkning av depressioner så man är ju i gott sällskap. Iallafall så skrev hon ut en antidpressiv medicin (jag som inte ens äter alvedon!) som jag börjat äta. Har ätit den i två dar och kan nu inte sova på nätterna och det är mycket på grund av medicinen. Läste just vilka biverkningar den har: sömnsvårigheter, överaktivitet, darrningar, illamående, nedsatt sexuell lust (ovanligt hos kvinnor men tydligen jättevanligt hos män), förvärrad depression första veckan av behandlingen, torrhet i munnen...skulle kunna göra lista än längre men jiter inte. Kan ju meddela att jag lider av sömnlöshet, darrningar, illamående och muntorrhet. Jaja det blir väl bättre och jag kan väl ta dessa små biverkningar, som sägs gå över, bara jag slipper vara ledsen jämt!

Ser så fram emot att åka till Johan på torsdag. Fick en påminnelse om det förflutna idag när Markus helt plötsligt dök upp i gästboken igen. Jag trodde han avslutat sitt medlemskap här på Lunar för gott men icke. Orkar inte med honom, han har sårat mig tillräckligt och jag vill inte ha fler påminnelser om honom. Skrev ett litet mail att jag inte vill att han ska komma in i mitt krypin mer just för att han tillhör det förflutna och dessutom vill jag att han ska respektera att Johan finns i mitt liv och jag vill inte att han ska bli påmind om en sån som Markus. Jag respekterar Johan väldigt mycket och jag hoppas ju att Markus kan respektera sin tjej lika mycket. Nja hälften räcker för mig hade han då ingen respekt för. Nåja får se vad han säger om mailet. Hoppas verkligen inte att han svarar på det. Orkar inte med det!

Vilken dag är det idag?

Kan inte hålla reda på veckodagarna längre. Kanske för att jag har jobbat så många helger i sommar. Pratade med Ammie ikväll. Hon ringde och undrade om jag kom på slutan men jag vet inte. Hade liksom redan bestämt att jag skulle åka till Johan och har beställt biljett och allt. Går kanske inte att boka om den så då löser sig problemet. Ringde tillbak och sa det så hon skulle prata med Möllestugan och höra om dom kan hålla en plats öppen till mig ifall jag skulle kunna komma. Snällt! Men inte ska man reagera med att gråta när nån ringer och tjatar om att man ska gå på fest. Har inte mått något vidare efter det samtalet...vad är det som händer med mig? Varför känns det som livet inte är värt nåt vissa dar medans det andra dar känns som att livet är det bäst som en hänt en?! Kan någon svara på det?

Svart eller vitt, vitt eller svart. Grått finns inte i min värld!

Idag är en bra dag

Vakande imorse av att regnet smattrade på min ruta och kände mig lycklig. Det var länge sedan jag vaknade med den känslan. Så länge sedan att jag nästa glömt att det var möjligt. Klart jag är lycklig när jag är med Johan men detta var en annan sorts lycka. En såndär lycka som säger att man visst är värd nåt och att det man gör faktiskt spelar nån roll. Att det regnade ute gjorde inget och att det fortfarande regna spelar ingen roll för jag finns och är verklig och jag kan! Det finns dom som bryr sig om en.

Har haft sån energi idag att jag faktiskt tagit tag i mitt exjobb och sammanställt alla resultat från provtagningen. Och jag skrev om själva provtagningen också. Höll på ett par timmar och kände mig så nöjd sedan. Borde gjort detta för länge sedan men just idag kändes som en bra dag att göra det. Kanske beror på att jag nu tacka ja till mattekursen i Krstd och lagt ner alla andra planer på fiskjobb i Norge och pluggande i Umeå och annat skrafs jag funderat över. Dessutom ska jag till doktorn på onsdag och få hjälp hoppas jag för min depression. Allt kan bara bli bättre! Jag är så lycklig!

”I feel good and I´m worth it” De orden ska bli min nya slogan från och med nu! Ingen ska komma och ge mig dåligt samvete för att jag mår bra! (nåt jag inbillar mig ibland men nu är det slut med det) Om jag bara kunde hitta en bra låt som sa att jag inte skulle få dåligt samvete varenda gång jag åt skulle livet vara toppen. Har nåt att jobba på där!

Längtar tills den 1 augusti!!!! Då far jag till Skellefteå och stannar där i tre veckor lite drygt. Skönt skönt!

Ännu en dag

Jaha så sitter man här i Skåne igen efter ett par underbara dagar i Göteborg. Varför ska alltid det roliga ta slut så fort?! Men roligt var det och det behövde jag. Är ganska trött på det mesta nu men om två veckor åker jag ju till Norrland och då kan jag vara mig själv en liten stund.

Fick höra att Johans kompis inte alls ska ta bort barnet utan nu ska dom helt plötsligt behålla det. Förstår inte hur man tänker men det är deras val. Kan inte låta bli att tycka lite synd om barnet. Jag hoppas verkligen att dom håller ihop så länge barnet är litet men som det känns nu så kan man ju undra hur det ska gå.

Kom in i Umeå på geovetenskapen och i Kristianstad på matten. Kan inte bestämma mig för vad jag vill. Tänk om man kunde få ett fiskjobb i Norge då skulle alla problem med att välja lösa sig. Fast vill jag verkligen det? Livet är inte alltid så lätt men med tanke på Js kompis så är mina problem världsliga...fast det är dom ju inte. Inte för mig! Varför blir allting så jobbigt hela tiden? Inte vill jag jobba imorgon heller. Har varit så skönt att vara i Gbg för då slapp jag tänka men så fort jag kommer hem så börja jag att tänka en massa... Måste få bort alla jobbiga tankar. Kanske är bra att flytta till Norrland ändå och börja om en smula. Och bli sambo på försök med Gos!

Till alla som mår dåligt därute: Ge inte upp. Det finns en dag imorgon också. Den dagen kan bli så mycket bättre än dagen idag! Åtminstone är det så jag tänker för att inte gå under!

Huvudvärk som vanligt

Jaha så vaknar man med huvudvärk ännu en dag. Har varit så ett helt år nu (kanske längre, jag minns inte). Gick till doktorn som sa att jag var utbränd. Hallå! Utbränd när man är 24!!! Okej hade ganska mycket att göra i skolan då och dessutom jobbade jag kvällar på posten. Huvudvärken försvann en liten stund men kom tillbak i mars och då gick jag till en annan doktor som sa att jag led av en depression och frågade ”ska jag skriva ut något antidepressivt medel till dig”. Det fick hon INTE göra för jag är rädd att bli beroende av sånt. Tar ju knappt alvedon när jag har ont. Nu har jag ont igen..vet inte när jag blir av med det eller om jag någonsin blir det. Vill veta varför jag får huvudvärk!!!

Idag är åtminstone en bra dag förutom att jag vakande med huvudvärk. Har pratat med gos och när jag gör det känns allt mycket bättre. Ringde ett hotell i Göteborg och bokade rum söndag till tisdag denna vecka som kommer så att vi kan träffas. Han tar bussen från Oslo och jag tåget från Helsingborg och så möts vi på centralen i Gbg. Enda sättet att träffas för skulle han ta bussen till mig skulle hela resan ta omkring 10 timmar och det är inte så kul och dessutom jobbar han så mycket så han kan inte vara ledig så länge. Ska ju snart ha semester ihop och tur är det! När jag är tillsammans med honom mår jag aldrig som jag gjorde igår. Igår var det jobbigt... När jag är med Gos mår jag som bäst.

Målade en tavla innan. Blev ganska fin faktiskt....fjäll i ett mörkt vinterlandskap. Lite som jag känner mig: som ett ensamt fjäll i natten!

Nu ska jag gå ut och njuta av solen ett tag...är så skönt att sitta i solen och lyssna på musik och bara glömma bort alla måsten ett tag!

Varför ska man ta livet av sig...

...när man inte får höra snacket efteråt? Så heter en av Magnus Ugglas skivor och ibland undrar man varför så många faktiskt tar livet av sig. Jag har alltid tyckt att det är det mesta själviska som en människa kan göra mot sina nära men jag har fått en annan syn på det nu. Jag tycker ibland att livet är helt värdelöst och i de stunderna kan man verkligen undra varför man ska fortsätta att finnas. Idag har varit en sådan dag men jag har världens bästa man som tar så bra hand om mig och lyssnar när jag behöver prata. Döm ingen som mår dåligt för det finns så oerhört många anledningar till varför man kommer ner på botten. Till alla som någon gång funderat på att göra slut på sig själv tänk efter före för det finns alltid någon som bryr sig trots att det inte alltid känns så. Jag har ofta känt mig ensam även fast jag har vänner omkring mig och en familj som bryr sig ganska mycket om mig. Det hindrar inte från att man kan känna sig ensam trots det! Och ni som lever ett bekymmerslöst liv: se er omkring och ta hand om era vänner dom kan behöva ert stöd. det är inte alla som klarar av att tala om hur dom mår!

Till något annat: Fick just höra att Mattias och hans tjej bestämt sig för abort. Kanske är tur men samtidigt så funderar man ju på hur man själv skulle gjort om man var i samma situation. Inte helt lätt att veta. Får hoppas att det aldrig sker eller om det sker att man har jobb och fast förhållande och möjlighet att ta hand om ett barn. Min andre vän, som förlorade sitt barn mår lite bättre nu men dom ska ta det lite lugnt med barnskaffandet. Han sörjer fortfarande men har accepterat och det känns bra att veta. Han vet att han kan prata med mig....

Det dog

Livet är bra orättvist ibland. Eller kanske ganska ofta egentligen! Igår fick jag reda på att en av mina vänner trodde att han skulle bli pappa. Hans fru ringde mitt på dan efter att hon varit på en kontroll. Barnet dog i hennes mage! Han har längtat så efter att bli pappa och det enda han pratat om i sommar har varit att bli pappa. Det var ingen som visste om att de väntade barn utan de hade tänkt vänta med att berätta det för alla tills de var säkra på att allt skulle gå bra. Jag lider verkligen med honom!

Sen kommer man hem på kvällen och pratar med Johan och får reda på att hans kompis har gjort sin flickvän sen tre månader med barn. Han blev inte helt glad och det kan jag förstå eftersom han inte är så gammal. Vet inte vad de bestämt men jag antar att han tar sitt ansvar för barnet. Jag hoppas det iallafall! Till saken hör att jag inte riktigt tror på deras förhållande för hon är ganska taskig mot honom hela tiden och ska bara sätta honom på plats hela tiden och nedvärderar honom. Åtminstone gjorde hon det när jag åkte med upp till Norrland i helgen. Och nu ska de bli mamma och pappa! Jag tycker så synd om honom för det var inte detta han ville. (trots att jag inte egentligen tycker om honom särskilt mycket)Livet är inte rätttvist!