Mitt liv - Mina hemligheter

Min bilder
Namn:
Plats: Småland, Sweden

Har hittat rätt i livet äntligen. Älskar min sambo så mycket att jag skulle plocka ner stjärnorna till honom om det gick. Avgudar mina katter. En dag ska jag återfödas till en katt! Gör oljemålningar; ibland hellre än bra!

29 december 2004

Julen som var...

Så då har man överlevt ännu en jul med släkten. Eller släkt och släkt det var ju bara mina föräldrar min bror, jag och Johan som var i Finja och firade. Var lite fler hos Johans mormor men inte många fler. Nåja trots farande var det ganska trevligt ändå, men jag kände mig lite kluven och stressad av allt. Nån gång i framtiden får faktiskt dom komma till oss istället!

Min vana trogen sen jag var liten så tänker jag lista alla mina julklappar. Så vad jag då fick 2004:

elvisp: hade faktiskt önskat mig en sådan och mor lovade att jag skulle få en julklapp
kalender: min bror har startat tema varje jul att ge mig något med Dilbert och så även denna jul
pH 5,5 Eucerin: som alltid så fick jag deo, duschcreme och lotion. Dom måste tycka att jag luktar!*s*
skrivbok: en liten bok att skriva dikter i. Den tjänar som kassabok för ICA-kortet. Hmm börjar bli vuxen!
böcker: Barry Trotter och Mazettis blandning; Som alltid köpte bror min böcker. Uppskattas!
kokbok: en miljon menyer. Kanske kan få lite inspiration och inte bara käka makaroner!*s*
påslakan: från familjen Andersson. Alltid bra att ha och dessutom var dom riktigt snygga.

Har sparat dom bästa julklapparna till sist:
Cd-skiva med Robbie Williams - Greatest Hits. Me like me like!
Och det allra bästa: Tarantinobox med Kill Bill 1&2, Jackie Brown och Reservoir Dogs. Tarantino är min gud!!!

Nå väl... nästa event blir nyår i Malmö...Så detta blir det sista jag skriver i år. Gott nytt år alla mina vänner och alla andra!

20 december 2004

Vackert

Solen gnistrade i snön
det var vackert
vackert så det gjorde ont

en tår rann nerför kinden
frös till en isdroppe
en rysning gick genom kroppen

tanken på ett varmt hem
en varm famn att krypa upp i
tanken på att vara lycklig på riktigt

lycklig för första gången
älska någon mer än allt annat
vara med den man älskar

Jag är lycklig för första gången i mitt liv och det finns bara en person som betyder så mycket för mig och det är du. För dig skulle jag plocka ner månen och stjärnorna, smälta all is på nordpolen, släcka alla skogsbränder med min andedräkt. Du är mitt allt!

Massa snö

Inatt har det snöat en hel massa. Kanske blir en vit jul trots allt? Ska visst bli snöstorm på onsdag. Bara det är fint väder torsdag och fredag så att det går att köra. Ska ju fira jul både i Finja och Ljungby så det blir en massa körande fram och tillbak. Inte kul att köra om det är dåligt väder då. Vi kör förmodligen redan på torsdageftermiddag till mina föräldrar och sedan på fredag eftermiddag kör vi tillbak till Johans föräldrar. Helst skulle jag bara vilja vara hemma och ta det lugnt och mysa med Johan men man kan inte få allt och åtminstone mina föräldrar skulle bli besvikna även om dom inte skulle säga nåt.

Hade tänkt köra till jobbet idag men jag känner inte för det. Har funderat en hel del och jag vill ju inte jobba där men tänk om jag blir erbjuden förlängt efter januari. Vad ska jag göra då? Behöver ju pengarna men jag mår ju inte precis bra på stället. Risken är inte så stor att jag får fortsätta men man ska aldrig säga aldrig. Iallafall så känns det inte direkt som att min chef bryr sig. Hon har sagt en hel massa gånger nu under min sjukskrivning att hon ska höra av sig och höra hur det är med mig men inte en enda gång har hon gjort det. Känns som att det peka mot att hon inte vill ha kvar mig för annars skulle hon väl bry sig...

Tänker en del på det som hände i augusti och jag har haft väldigt svårt att släppa det helt, speciellt eftersom Johan fortfarande vill umgås med henne. Jag tänker inte komma emellan en gammal vänskap men jag tycker inte att hon är någon vän till honom. En vän tycker det är roligt när man träffar någon men inte hon. Hon har inte ens kommenterat det. En vän sårar inte en så som hon har gjort. Jag har väldigt svårt att förstå varför han vill vara vän med henne men dom har kanske någon som jag inte kan förstå så jag får väl låta det vara så. Själv skulle jag inte hålla fast vid någon så hårt som bara sårar mig och som inte alls kan glädjas med mig när det går bra för mig utan bara är nöjd när jag måst dåligt. Har haft sådana vänner, väldigt gamla sådana (barndomsvänner alltså), som jag slutat vara vän med för att det enda dom gjort har varit att prata om sig själva och inte alls brytt sig om mig förutom när jag mått dåligt då dom gottat sig åt mitt elände. Behöver inte såna vänner. Mina vänner finns där för mig oavsett hur jag mår! För att komma tillbaks till hur detta stycket började så har jag förstått att hon inte alls bryr sig om att hon sårade mig och att hon gjorde mig så illa som hon gjorde. Hon har helt enkelt lagt över all skuld på mig och bryr sig inte. Så det är väl bäst att jag släpper det också. Kommer dock att ta tid för det gjorde så ont och hon kommer ju tyvärr alltid att finnas i mitt liv även om inte jag träffar henne. Men det kommer att blekna så småningom...tar bara lite tid. Kommer dock att ha ännu svårare att lita på andra människor nu än jag hade innan. Och då hade jag svårt att lita på människor...

15 december 2004

Snart är det jul

Sitter här den 15 december och har inte minsta lilla julstämmning i mitt huvud över huvud taget. Visst här är julpyntat och adventsljusstakarna står i fönstren. Har pyntat en liten en med tomtar, änglar och ljus som står i hallen. Den är stendöd efter bara en vecka...Den tyckte visst att den fick för lite vatten. Den får stå kvar eftersom den trots allt är pyntad och ganska så fin även om den barrar. (barrar enar?!) Kanske om jag sätter på en julskiva att jag känner mer julstämning då?! Vänta lite...*dum di dum*...Så nu skrålar Carola O helga natt....Okej lite mer julstämning kanske det blev. Iallafall så är alla julklappar köpta även om jag lurar på att köpa någon mer till min älskade sambo. Får se vad det blir isåfall....*hmm*

Pratade med läkaren igår och efter bakslaget i fredags när jag skulle jobba för första gången sen jag blev sjuk så sjukskrev han mig till den sista december. Pratade lite om att jag kan åka in till jobbet och bara var där för att få info om vad som händer på mobilfronten och kanske sitta och medlyssna för att inte helt komma ifrån det. Sen efter det dår vi se vad som händer. Fick papper från försäkringskassan som jag ska fylla i så jag får sjukpenning..bara det är ett heltidsjobb. Det ska gudarna veta att man får inte ta det lugnt och sitta tillbakalutad så ramlar pengarna in. Nä man ska fylla i blankett efter blankett, bifoga läkarintyg och sen är det kanske ändå inte säkert att man får pengar för man är ju kanske inte sjuk utan då blir det utredning och dom där pengarna får man om tre fyra år när man är färdigutredd och....Oupps nu kom jag bort ifrån livet lite kände jag....

Blev klart idag vad vi ska göra på nyår. Hade ju tänkt bjuda hit lite folk men vi har inte fått några definitiva svar från någon så det verkar som dom inte vill komma hit. allafall så blev vi nerbjudna till Johans vänner i Malmö så det blir där vi firar. Ska bli kul att träffa några fler av Js vänner...

För övrigt så klarade jag Ratchet and Clank: Going command igår! Lyckan är total och nu kan jag äntligen köpa det tredje. För även jag är en spelgalning och älskar mitt PS2. Vi funderar på att investera i en hemmabioanläggning i början på nästa år...Skulle vara så gött och spela R&C: Up your arsenal med värsta bioljudet! Fett!!!

03 december 2004

Mina katter del 2 - Doris

Så nu har jag avhandlat lillkatten så då har turen kommit till min ögonsten nummer 1 - Doris! Kanske borde jag börjat med henne men så blev det inte. Doris var en gåva av ett ex då han var otrogen mot mig och skulle bevisa mig hur mycket han älskade mig. Fick dock betala halva henne själv då han inte hade pengar...Den kärleken höll inte speciellt länge efter det. Min kärlek till Doris kommer å andra sidan alltid att finnas där vad som än händer. Hon har funnit med mig i fyra år och när jag varit ledsen har hon kommit och tröstat mig och när jag är glad är hon glad. Min lilla spinnmaskin! Det finns inget bättre än att vakna upp ur en mardröm och ha Doris bredvid sig som spinner så fort hon ser att man är vaken för att visa att hon finns där.

Doris är en speciell liten donna som gör det som behagar henne och ingen annan. Min trogna följeslagare som tålmodigt följer matte överallt. Hon har bott i Västerås och Skellefteå, stått ut med mattes nycker att skaffa en odräglig hund, som hon sen tog över efter då han flyttade till Norge för att bli avelshund. Inte för att hon alltid gillat allt jag gjort med henne, klippa klor och bada är inget som står högt på listan och det visar hon tydligt, men hon vet att matte bestämmer. Hon lystrar till sitt namn och kommer, oftast, när man ropar. hon kan apportera sin pälsboll när hon känner för det och sin älg är det hon håller högsta av alla sina leksaker.

Dagarna spenderar hon inne i klädkammaren i en flyttlåda tillsammans med en, före detta, vit kudde. Där trivs hon. Ända sedan hon första gången, bara några månader gammal, lärde sig att öppna garderobsdörrar och vanliga dörrar har hon haft en förkärlek för mörka, varma garderober. Doris har blivit en expert på att tigga och så fort någon skär upp melon kommer hon ilande som ett litet skott och ska ha. Favoriten är honungsmelon men alla sorter går bra. Hon bara älskar melon! Räkor är ingen favorit utan hon äter hellre ost och banan. Det syns numera på henne hur mycket hon älskar mat, magen börjar bli lite väl rund.

Doris är en väldigt lugn och försiktig katt som inte tolererar vem som helst. Hon har alltid haft svårt för karlar och det beror för modligeen på mitt ex som gav henne till mig. Iallafall så avgudar hon husse vilket är en lättnad och något som jag är mycket glad över. Uteliv är inte något hon bryr sig om utan hon trivs bäst där jag är. Som sagt min följeslagare i vått och torrt!

Doris föddes den 18 augusti 2000 i Älvsjö.

Mina katter del 1 - Spike

Så jag tänke visa upp mina stoltheter - katterna! Mest för att jag känner för det. Säker ingen av alla dom två som läser här som är speciellt intresserade egentligen men det bryr jag mig för tillfället inte om. Så del 1 handlar om minstingen Spike. När jag köpte honom från Kattkommando Syd (ska ni nån gång skaffa er en katt överväg att stödja KKS genom att köpa er katt därifrån. www.kks.nu) hette han Algot och fick så göra ända tills vi flyttade till Ljungby där han ganska snabbt fick ett nytt namn av sin nya husse. Spike! Givetvis efter den otroligt charmerande vampyren i Buffy...

Spike är en vilding i sin rätta bemärkelse. Om ingen roar honom hittar han alltid på något att göra själv. Döda matta är en rolig sysselsättning, mucka med Doris en annan. Doris ska jag berätta om i ett senare kapitel. Han fattade väldigt fort tycke för husse som är väldigt rolig att leka med. Så rolig att han ibland måste krama om husses hand hårt, sätta klorna i den rent av och sen hugga honom kärleksfullt i handen med alla sina små sylvassa tänder. Av någon anledning ser husse inte det roliga i det utan blir mest arg. Hmmm!

En av de första sakerna Spike gjorde när jag fick honom var att utforska taket i lägenheten. Detta genom att ta sats från motsatt vägg och kasta sigg upp i gardinerna som en annan katternas Tarzan. På två röda sekunder var han högst uppe i gardinen och en sekund senare balanserade han lite fint på gardinstången och tyckte att livet lekte. Det tyckte inte matte som raskt kastade ner honom. Detta är en liten hobby han fortfarande får för sig att utöva nån gång då och då när andan faller på.

En annan hobby han har är att utforska alla plastpåsar och papperskassar som kommer innan för dörren. Genast måste han ner och kolla om vi inte har glömt nåt litet längst ner i botten. Har vi inte det så lägger han sig väl tillrätta och tar sig en tupplur om det inte är så att han måste döda påsarna först. Han käkar gärna upp plastpåsarna om han får. Vilket han inte får om jag får bestämma.

Spike är inte en katt som skulle klara av livet ute. Han är värsta sortens kamikazekatt! Allt som rör sig ska utforskas och en bil är inget att bry sig om. Spike tror att han både är större och starkare än allt som rör sig och då kan det bara gå illa. Jag håller av mina katter så otroligt mycket att jag inte skulle utsätta dom för den faran det innebär att vara utekatt. Sedemera är alltså både han och Doris innekatter. Dessutom tycker jag inte att katter ska springa omkring vind för våg utan man ska ha koll på dom. Katter har tillräckligt dåligt rykte ändå och jag tycker det är väldigt oansvarigt att låta katterna springa som dom vill. Det är inte alla människor som tycker om katter...

För övrigt så föddes Algot/Spike den 24 maj 2003 i Eksjö.