Vaknade med ett leende på läpparna imorse. Drömde en någt bisarr dröm (så konstig att jag bara minns att en gammal klasskompis var med i den och att jag var på nån stor affär och kunde handla hur mycket jag ville utan att betala så länge jag gjorde det inom 1000 sekunder) Det var iallafall en ganska underbar dröm och när jag vaknade så insåg jag plötsligt att bara för att jag ser mig på ett sätt (ofta ganska negativt sådant) så betyder inte det att andra ser mig på samma sätt. Det var verkligen en uppenbarelse att jag är den jag är och ofta så upplever inte folk att man är ful, fet, äcklig, dum osv utan dom ser kanske mer dom goda sidorna av en och håller inte alls med en i sina egna tankar som är så där negativa. Där jag ser en fet och ful Lina kanske dom ser en söt, mullig Lina?!

Att det ska ta 27 år att inse detta!!! Ska allt lära mina barn att dom är underbara hur dom än ser ut och jag ska lära dom att älska sig själva. Det är nåt jag inte fått lära mig utan upptäcka själv vilket har varit fyllt av tårar, hat, blyghet, ge upp istället för att slåss osv.

Alla människor är underbara hur dom än ser ut!